Hon tar aldrig av masken döljer sig natt liksom dag För att alltid ha kontroll över livet för att bevisa att hon inte är svag Hon drömmer om en framtid med pengar för alla vet ju att med pengar är man fri att göra vad man vill Hon skapar regelverk, krav och måsten för att dölja all osäkerhet Iskall tar hon strid i debatten kompromisslös, det är ju hon som vet Och ändamålet helgar alltid medlen, en ursäkt för att tillåta lögn och manipulation Hon skyndar från möte till möte för att visa att hon är en man med makt Hon muttrar över städerskan vid hinken visar henne allt sitt förakt För den som inte gör sitt värv ordentligt är en belastning för samhälle och välfärd medan hon som drar förtjänst ur varje ögonblick är mera värd Så kom den dag hon drömt om så länge hon ägde nu allt vad som fanns Hon tänkte unna sig att njuta rikedomen men lyckan den fanns nån annanstans En känsla av en tillvaro i tomhet där ledan blir substitut till besvär Betrakta mig som död fast jag tycks andas för ett levt liv måste rymma mer än det här