Historia

• Bilder
  

Lite historia om DFG, författat av Niclas Malmberg.

1998 KULTURNÄTVERK OCH PYRAMIDPROGG

I VĂ€rmland blev den första lĂ„ten med svensk text signerad Malmberg/Nilsson klart; Farfar. De första tvĂ„ verserna hade Niclas med sig frĂ„n Charley Truck i Äggyptens land, och Tomas kompletterade sĂ„ngen med en tredje vers vid kulturnĂ€tverkets trĂ€ff. Ut Ur EU kunde ha varit nĂ€sta Malmberg/Nilsson-lĂ„t om det inte varit för det missförstĂ„nd som förelĂ„g. Tomas framförde en svĂ€ngig refrĂ€ng med lite obegriplig text och trĂ„kig vers, varpĂ„ Niclas skrev en ny text och ny vers. I efterhand visade sig det dock vara en Hoola Bandola lĂ„t som utvecklats. SĂ„ngen gick inte bara hem i rena miljöpartisammanhang, men fick ocksĂ„ “vanlig“ publik att ropa “Ur ur EU“ nĂ€r Tomas framförde lĂ„ten pĂ„ en fest tillsammans med Daniel Lexell.

Sommaren tillbringade Tomas bland annat i SkellefteĂ„ med att spela in en EP med SkellefteĂ„-DFG:KĂ€rnkJAftverk och MilJArder. En första upplaga av skivan var defekt. Tryckeriet medgav felet och gjorde en ny upplaga. Även denna var defekt, och proceduren upprepades med undantag att den upplaga som nu enligt tryckeriet skulle vara problemfri försvann i frakten. Vad gruppen skulle ta sig till med nĂ„ga hundra defekta skivor var inte sĂ„ lĂ€tt att klura ut.

Hösten innebar valrörelse och engagemang för KulturnĂ€tverket i Almedalen och i NorrtĂ€lje. En planerad sverigeturnĂ© med sprĂ„kröret Marianne Samuelsson uteblev, och i stĂ€llet spelade man pĂ„ gator. torg och CafĂ© Mumrik i Uppsala. Lördagen före valdagen arrangerade Uppsala kommun kulturnatt, och mp-Uppsala utnyttjade tillfĂ€llet till att ha ett musiktĂ€lt pĂ„ St Eriks torg. Programmet innefattade bĂ„de det sista framtrĂ€dandet med Grön Ungdoms KulturnĂ€tverk och det första med Uppsalavarianten av Den Förlorade Generationen. DFG bestod av Tomas Nilsson, utklĂ€dd till kung, Daniel Lexell, utklĂ€dd till “kapitalet“ och Niclas Malmberg, utklĂ€dd till “högerspöket“. Vid ett par av lĂ„tarna fick man förstĂ€rkning av tvĂ„ kulturnĂ€tverkare, Johanna Waltersson och Ronja Liljedahl.

Ungdomslokalen Grand blev nu scenen för Den Förlorade Generationens utveckling i Uppsala, med fyra spelningar under hösten. Den första var en festival med Djurens rÀtt som arrangör. DFG upptrÀdde först som ett vanligt band pÄ stora scenen. Men nÀr text och musik inte riktigt verkade nÄ ut i den stora lokalen, satte sig Tomas, Daniel och Niclas och spÄnade pÄ en musikteaterförestÀllning:Pyramidprogg. NÄgon timme senare framförde man musikteatern i caféet pÄ övervÄningen. FramtrÀdandet fick mycket riktigt ett bÀttre mottagande nu nÀr det bÄde var nÀrmare till publiken och sÄngtexterna fördes fram med hjÀlp av en ramberÀttelse.

NÀsta Grandspelning var Àven det en festival, Uppsalabor mot rasism. Nu upprepade gruppen Pyramidprogg, med finslipad ramberÀttelse, en specialskriven lÄt - Det blÄser pÄ fÄnen - och nÄgra medaktörer i form av vÀnner frÄn Spektakelgruppen. Ett tredje och sista framförande av Pyramidprogg gjordes sÄ i Eskilstuna pÄ ett ungdomscafé. Daniel kunde inte vara med och i stÀllet ryckte flöjtisten Johanna Waltersson in och hjÀlpte till. Tomas och Niclas tog tillfÀllet i akt att efter DFG:s framtrÀdande ocksÄ genomföra en konsert som Inside a mirror.

Även nĂ€sta spelning, pĂ„ allaktivitetshuset Verkstan, var i form av Tomas, Niclas och en flöjtist, Tullia Haglund. Enligt devisen spelning ger spelning fick man nĂ„gra veckor senare spela pĂ„ Club Lindormen, men nu var Daniel tillbaka.

Hösten avslutades med tvÄ konserter pÄ Grand. Vid den första agerade man förband Ät Lars WinnerbÀck och gruppen, som för tillfÀllet var förstÀrkt av tvÄ besökande SkellefteÄ-DFG:are - Linn Saarinen och Andreas Nilsson - Àntrade scenen i form av nÄgon sorts demonstrationstÄg. BÄde denna konsert och den pÄföljande dokumenterades pÄ video. Den senare konserten var en del av Djurens RÀtts luciaarrangemang och gruppen tog tillfÀllet i akt att spela i form av ett luciatÄg, och den normala gitarrkompet ersattes av pianoackompangemang. Elpianot lyckades man transportera pÄ buss frÄn Niclas och Tomas lÀgenhet pÄ DjÀknegatan till Grand. Som lucia agerade Anna Haern och i övrigt bestod tÄget vid sidan av Tomas, Daniel och Niclas av Astrid Norén, Matilda Elgerud och Andras Nilsson.

1999 MUSIKTEATER OCH MALAJKA

Trots att Tomas flyttat frÄn Uppsala hindrade det inte honom att delta vid gruppens spelningar. VÄren Àgnade man helt Ät musikteater. Först i raden var SkogsförestÀllningen. Man hade fÄtt en förfrÄgan att spela pÄ Urskogsrock pÄ Café 44 i Stockholm och skrÀddarsydde en förestÀllning för tillfÀllet. Daniel agerade trÀd som hotades skövlas av kapitalisten Tomas och arbetaren Niclas. Till trÀdets hjÀlp stod tvÄ skogvÀsen, Astrid Jansson och Nina Persson, medan en tillvÀxthÀxa, Astrid Norén, manade pÄ skövlingen. Hur förestÀllningen skulle sluta var en öppen frÄga och avgjordes hur publiken valde att stÀlla sig. Som vÀntat valde de flesta att hjÀlpa till att skydda trÀdet, men nÄgra tog skogsskövlarnas parti och kampen blev dÀrför hÄrd. Gruppen anvÀnde förestÀllningen Àven för ett engagemang pÄ Grand.

NĂ€sta musikteater var Försöksdjuren, som skrevs inför ytterligare en spelning pĂ„ Grand med Djurens rĂ€tt som arrangör. Den elaka försöksprofessorn, Tomas, höll en rad djur inspĂ€rrade och utsatte dem för experiment, men de rĂ€ddades till sist av djurrĂ€ttsaktivister. Gruppen hade nu utökats med ytterligare tvĂ„ aktörer; Magnus LindĂ©n och Anna Kulin. Även denna förestĂ€llning kördes i repris. Först pĂ„ Sergels torg, i samband med en djurrĂ€ttsdemonstration, och sedan pĂ„ solscenen vid Urkultsfestivalen. FramtrĂ€dandet dĂ€r kanske dock snarare var undertecknat Grön Ungdoms KulturnĂ€tverk, med ett flertal GU:are som aktörer.

En tredje musikteaterförestÀllning skrevs till skolavslutningen och ett engagemang pÄ Café Genomfarten; Balen. Tomas var vid det laget pÄ vÀg till Tanzania och gruppen utgjordes av Niclas, Magnus, Anna, Nina, Astrid Jansson och Johan Matsson.

Hösten 1999 innebar en tĂ€mligen stor nyrekrytering av medlemmar. YoBa, en trumslagare frĂ„n Namibia pĂ„ sverigebesök, hade satt upp en lapp pĂ„ Musikverkstan att han sökte spelkompisar, och med sina congas och afrikanska lĂ„tar bidrog han till att bĂ„de Ă€ndra sound, sĂ„ngsprĂ„k och lĂ„tmaterial till en del. Övriga nykomlingar var Samuel Possnert, Ylva Saarinen, Hanna Klockars, Jimmy Thorsell och Sonia

FjolÄrets Grandspelningar genomfördes traditionsenligt, DjurrÀttsfestival, Uppsalabor mot rasism samt Luciarock. Nu handlade det dock inte om nÄgon musikteater, utan rena konserter. Utöver dessa spelningar dök det upp tre nya engagemang. Först en spelning i SÀvja med kyrkan som arrangör, sedan gig pÄ Grön Ungdoms förbundsrÄdsmöte, och avslutningsvis ett framtrÀdande pÄ Djurens rÀtts veganjulbord.

En mur i ditt fönster sÄlde slut under hösten och stor efterfrÄgan fanns pÄ fler exemplar. Men eftersom sÄvÀl inspelningar som mixningar hade gÄtt fort beslutade man sig för att mixa om nÄgra av lÄtarna och att spela in en helt ny version av Sova under trÀd. Eftersom det dessutom fanns plats för ytterligare ett par lÄtar innan CD:n var fylld till bristningsgrÀnsen passade man pÄ att komplettera skivan med tvÄ lÄter komponerade efter det tidigare inspelningstillfÀllet, Pax Americana och Mera Betong. Tomas var nu tillbaka i Sverige och kunde delta i inspelnings- och mixningsarbetet.

2000 EN DAG SOM IDAG OCH BARN-DFG

Med lÄten Mera Betong hade DFG inlett protesterna mot exploateringen av Uppsalas centrala grönomrÄden. Inför hotet om skövling av Myrbergska skogen pÄbörjade man ocksÄ ett mer konkret sÀtt att motarbeta att trÀden höggs ner. Flera av bandets medlemmar agerade trÀdkramare. Bilder pÄ Astrid Jansson i trÀd förekom flitigt i UNT, och Tomas blev den sista trÀdkramaren att hÄlla ut, nerlurad av poliserna. Musikaliskt hjÀlpte gruppen ocksÄ till genom att spela pÄ en tillstÀllning ordnad för att samla boende i omrÄdet.

Under vÄren pÄbörjade man arbetet med en ny musikteater; En dag som idag. FörestÀllningen blev den musikteater som utnyttjades i flest tillfÀllen; pÄ Café Mumrik, pÄ Café 44 i Stockholm, PÄ Grand och pÄ en utomhusspelning vid Stockholms stadsmuseum. Huvudrollen i En dag som idag-förestÀllningarna innehades av Jimmy och pÄ scen stod ocksÄ en ny medlem, Paulina Sundin. I förestÀllningen förde man vidare den ironi som ofta tidigare genomsyrat texter till att ocksÄ prÀgla melodier och arrangemang, vilket för nytillkomna lyssnare naturligtvis kunde innebÀra en svÄrighet att förstÄ vilka vÀrderingar vad egentligen stod för

Grön Ungdom fortsatte att anlita gruppen vid olika arrangemang och under vÄren spelade man pÄ en Piggkurs i Stockholm, senare pÄ Grön Ungdoms sommarlÀger i Stockholms skÀrgÄrd och under hösten pÄ en Piggkurs i Göteborg. Vid dessa tillfÀllen upptrÀdde man dock som en kvartett, Tomas, Niclas, Astrid och Magnus vid det första tillfÀllet, och med Jimmy i stÀllet för Magnus vid det andra tillfÀllet, och med Mi Rosenkvist i stÀllet för Astrid vid det tredje tillfÀllet.

Ännu mindre var gruppen, endast Tomas och Niclas, vid ett framtrĂ€dande pĂ„ Biologiska musĂ©et i samband med Kattens dag. Spelningen kom Ă€ndĂ„ att fĂ„ betydelse inför framtiden, dĂ„ Kattens dag fortsatte att anlita gruppen varje Ă„r framöver, och dĂ„ Biologiska musĂ©et senare under hösten efterfrĂ„gade nĂ„gons sorts barn-DFG, dvs konserter för en publik bestĂ„ende av mestadels barn.

Under sommaren arrangerade kulturnĂ€tverket Den Förlorade Generationen en egen festival kring scenen i KĂ€llparken. Konst, teater, dans och musik stod pĂ„ programmet, och naturligtvis var DFG en av programpunkterna. Inför festivalen gjorde Radio Uppland ett lĂ„ngt inslag om DFG. Även om intervjun fokuserade pĂ„ att Tomas under sommaren bodde i ett trĂ€d i NĂ€sten, fick gruppen ocksĂ„ tillfĂ€llet att fĂ„ nĂ„gra lĂ„tar frĂ„n En mur i ditt fönster spelade.

Under sommaren pÄbörjades ocksÄ inspelningen av nÀsta CD, En dag som idag. Med nÄgra nyskrivna lÄtar förlÀngdes skivan gentemot liveversionen, men grundstommen var naturligtvis den samma. FörestÀllningen delades dock upp i tvÄ akter, med ett lÄngt avbrott av motortrafiksljud mellan, för att illustrera tristessen pÄ en motorvÀg.

I början av hösten Ă„kte flera av gruppens medlemmar till Prag för att delta vid demonstrationerna mot IMF. Även om ingen riktig spelning var planerad, tog man tillfĂ€llet i akt att sprida musik pĂ„ gator och torg Ă€ven i Prag. Tomas lyckades hĂ€rvidlag bli objekt för TV-team i sĂ„dan utstrĂ€ckning att nyhetstittare i Sverige genast kĂ€nde igen honom vid hemkomsten till Sverige.

Även för En dag som idag arrangerade man en slĂ€ppfest pĂ„ CafĂ© Mumrik. Bandet var nu Ă„terigen förstĂ€rkt, mer permanent med Mi Rosenkvist, Andreas (Ante) Nilsson och Linn Saarinen, och mer av tillfĂ€llig karaktĂ€r av Linn Rosenkvist och Magnus Persson frĂ„n lundagruppen Cykelparkering förbjuden. Dagen efter slĂ€ppfesten spelade man pĂ„ FĂ€ltbiologernas distriktsĂ„rsmöte.

Biologiska musĂ©et efterfrĂ„gade gruppens hjĂ€lp för att underhĂ„lla barn vid ett arrangemang pĂ„ Kulturnatten. Man försökte anpassa repertoaren för barn, men det visade sig vara “den vanliga publiken“. NĂ€r biologiska musĂ©et Ă„nyo efterfrĂ„gade barn-DFG, för ett arrangemang under “kulturlovet“, fick man dĂ€rför huvudbry - var det verkligen barn man skulle spela för? Denna gĂ„ng visade det sig vara en regelrĂ€tt barnspelning, och i tvĂ„ omgĂ„ngar fick man framtrĂ€da för dagisgrupper. Magnus LindĂ©n hade kontakter pĂ„ ett dagis i UllerĂ„ker, och tog tillfĂ€llet i akt att arrangera ytterligare en spelning dĂ€r. Barnen ville höra extranummer, och pĂ„ förfrĂ„gan om det var nĂ„gon sĂ€rskild lĂ„t man ville höra igen kom först flera olika bud frĂ„n barnen, innan en pojke klĂ€mde till med “jag vill höra alla lĂ„tar igen!“

Vid sidan av de sedvanliga spelningarna pÄ Grand begav sig gruppen under hösten ivÀg pÄ mer lÄngvÀga spelningar. Först en grön festival i Karlshamn, och sedan en röd kurs - Tabasco - i NÀssjö. Linn och Magnus frÄn Cykelparkering förbjuden hjÀlpte till pÄ dessa Àventyr.

2001 SMULTRON OCH MCDONALDS

NĂ€sta festliga arrangemang gick av stapeln i samband med bildandet av Attac Uppsala, dĂ€r DFG spelade pĂ„ bildningsfesten pĂ„ Max och Marie. Med pĂ„ scenen hade man nu en klarinettist, Johannes Ågerup, och under vĂ„ren gick Ă€ven Frida de Verdier och Kajsa Billius med i bandet

VÄren 2001 innebar annars mycket repriser. Barn-DFG gjorde en ny dagisspelning i UllerÄker, och ett nya framtrÀdanden pÄ Biologiska muséet, pÄ sportlovet och i samband med Kattens Dag.En andra repris var framtrÀdanden pÄ Grön Ungdoms riksÄrsmöte i Göteborg, pÄ samma Hvitfeldska gymnasium som kulturnÀtverket spelat tre Är tidigare. Ytterligare en repris var som vanligt en konsert pÄ Grand. Under sommaren gick sedan Àven KÀllparksfestivalen i repris, med kulturföreningen DFG som arrangör, och DFG som ett av banden.

Turnerandet fortsatte med ett framtrÀdande pÄ en festival i Falun, och antalet bandmedlemmar var nu sÄ stort att man talade om möjligheten att spela pÄ flera stÀllen samtidigt. Det hela förverkligades nÀr man fick förfrÄgningar att bÄde spela pÄ FÀrnebo folkhögskola och pÄ en festival i TÀby samma helg som flera bandmedlemmar planerat att Äka till Miljöpartiets kongress och spela. Tre spelningar pÄ olika orter samma dag blev dock för mycket, men man mÀktade i alla fall med tvÄ, dÄ Niclas tog hjÀlp av Andreas Sundström och Jonathan Moréen för ett framtrÀdande i TÀby samtidigt som kongressframtrÀdandena pÄgick för fullt.

Flera bandmedlemmar begav sig till Göteborg för att demonstrera i samband med EU-toppmötet dĂ€r. Vid sidan av demonstrationstĂ„gsmusik blev det ocksĂ„ tillfĂ€lle för tvĂ„ mer officiella framtrĂ€danden. Först i ett seminarie-cafĂ©, med Stefan Sundström som “förband“, och sedan pĂ„ en lastbilsflak i samband med att Gudrun Schyman skulle hĂ„lla tal. Per Eric RosĂ©n gjorde hĂ€r sitt första scenframtrĂ€dande med bandet, efter att tidigare jammat med gĂ€nget i olika sammanhang.

Under sommaren pÄbörjades inspelningarna av en CD-EP, med en egen version av McDonaldsreklamlÄten Kom till McDonalds (Vi ger mer) som huvudnummer. Den ironiska versionen var egentligen signerad Cykelparkering Förbjuden. Men dÄ Cykelparkering Förbjuden ofta spelade DFG-covers, och till och med spelade in en egen version av Alla Àlskar vi Amerika, kunder vÀl DFG spela in en CPF-cover - i synnerhet som CPF vid KÀllparksfestivalen inte sjÀlva tordats framföra lÄten, vilket dÄ DFG i stÀllet gjorde. PÄ skivan medverkade Linn och Magnus frÄn CPF och Andreas och Jonahan frÄn Mullhippiar. CD-omslaget utformades som om det verkligen var McDonalds som producerat den. Avsikten var att sedan distribuera den till barn som Ät pÄ McDonalds, med en idé att de sedan skulle gÄ hem och lyssna pÄ den, tralla med i första versen, och sedan förhoppningsvis fÄ sig en tankestÀllare.

Hösten 2001 innebar en stor personomstÀllning för DFG, dÄ Tomas, Linn och Ante flyttade frÄn Uppsala helt, och Frida och Kajsa delvis. I stÀllet dök tvÄ nygamla medlemmar upp; Samuel Possnert mer permanent och Daniel Lexell vid enstaka spelningar.

Liksom under vĂ„ren gick mĂ„nga arrangemang i repris under hösten. DFG spelade som vanligt pĂ„ Djurens rĂ€tts Grandfestival, men Ă€ven som cafĂ©band i samband med att Djurens rĂ€tt fĂ„tt möjlighet att ha cafĂ©verksamhet pĂ„ entreprenad vardagkvĂ€llar pĂ„ Grand. Även Tabasco efterfrĂ„gade DFG:s medverkan igen, och liksom förra Ă„ret kom Magnus och Linn till undsĂ€ttning. En tredje repris genomfördes för Grön Ungdom Stockholm, i samband med att de arrangerade en Pigg-kurs.

I december genomförde gruppen vad som nog mÄste betecknas som den mest udda spelningen, och i vilket fall sÄ lÄngt frÄn ett sammanhang med politiskt budskap som man rimligtvis kunde komma. Gamla Uppsala Historiskt Centrum bjöd pÄ öppet hus och ville ha stÀmningsmusik i bakgrunden för att fÄ besökarna att kÀnna att de förflyttats tillbaka till Vikingatiden. Och till detta efterfrÄgade man DFG! Per Eric, Daniel, Samuel och Niclas Ätog sig uppdraget och mÄste ha utfört det till belÄtenhet, dÄ man ett halvÄr senare Äter fick förfrÄgan att komma tillbaka för ett liknande arrangemang.

2002 LÄGERELDEN OCH DUBBELSPELNING

I samband med USA:s invation av Afghanistan blomstrade ett nÀtverk i Uppsala, bestÄende av organisationer som pÄ olika sÀtt fördömde kriget. Vid sidan av protesterna mot kriget arrangerade man en fest i Flogsta, och DFG var ett av banden pÄ scenen. Alkohol och tobakslukten lÄg dock tung i luften, och man pratade om att införa en tumregel:aldrig mera spela pÄ stÀllen dÀr det röks och dricks.

Under vÄren genomförde gruppen succesivt inspelningar till det som skulle bli Vid lÀgerelden, pÄ torget, i drömmen. Inspelningarna skedde under en mer utdragen tid Àn vad som varit fallet vid de tidigare skivorna, och slutresultatet delades upp pÄ tre avdelningar. Lugna lÄtar med akustisk gitarr som huvudsakligt kompinstrument inrymdes under rubriken Vid lÀgerelden, dÀr de mycket vÀl kunde framföras. NÄgot mer rytmiska lÄtar som man haft pÄ liverepertoaren fördes samman under rubriken PÄ torget. LÄtar dÀr man mer tagit vara pÄ inspelningsmöjligheterna och breddat arrangemangen hÀnfördes slutligen under rubriken I drömmen.

Vid sidan av inspelningstillfĂ€llena hade man ocksĂ„ en knippe liveframtrĂ€danden. Internationella kvinnodagen stod man Ă„ter pĂ„ Grands scen. DĂ€refter anlitades man för en fest pĂ„ FĂ€rnebo folkhögskola, dĂ€r Per Eric och Simon lyckades med kraftanstrĂ€ngningen att Ă„ka strĂ€ckan Gysinge-Uppsala per cykel, medan övriga bandmedlammar tog bussen. Ett sista framtrĂ€dande före sommaren gjorde man sĂ„ vid ett arrangemang av Österledskyrkan.

Trots att man hade en fÀrsk skiva att sprida blev det endast ett fÄtal sporadiska torgmötesspelningar under valrörelsen -02. Dessto större kraft lade man dagen före valet, med en dubbelspelning. Först framtrÀdde bandet i Miljöpartiets kulturnattstÀlt pÄ Stora Torget. DÀrefter gav man en förestÄllning pÄ Café Mumrik. Med pÄ scenen vid dessa tillfÀllen var Äter Tomas Nilsson, pÄ besök i Uppsala, och Linn Saarinen, Äterinflyttad till staden.

NÀsta begivenhet gick av stapeln vid en djurrÀttsfestival i Lidköping, med stöd av Linn och Magnus frÄn CPF, och dÀrefter följde en traditionsenlig spelning för Djurens rÀtt pÄ Grand. För lussevaka anlitade sÄ Café Mumrik Äter bandet för ett framtrÀdande. Högtalarutrustningen gick dessvÀrre sönder under soundcheck, sÄ man fick genomföra ett akustiskt program, vilket dock hade fördelen att man inte behövde stÄ pÄ scen, utan kunde spela pÄ golvet hos publiken.

2003 PLAYBACK OCH KRITIKERSÅGNING

LĂ„ten uppmĂ€rksammades Ă€ven av Radio P1, men inte alltid i sĂ„ positiva ordalag. Studio ett dristade sig till att “analysera“ jasidans och nejsidans EMU-lĂ„tar. DFG:s bidrag avfĂ€rdades med att:“det hörs att det Ă€r miljöpartister, de tror att alla kan sjunga, vilket lĂ„ten bevisar att alla faktiskt inte kan“. Moderaternas Med en Euro pĂ„ fickan fick i stĂ€llet omdömet:“moderaterna har varit smarta nog att köpa in profesionella musiker“. Analysen kunde i stĂ€llet ha lydit; “medan nejsidan bestĂ„r av mĂ€nniskor som arbetar för nĂ„got de tror pĂ„ bestĂ„r jasidan tydligen enbart av köpt arbetskraft“. Dessutom missade Studio ett poĂ€ngen att alla faktiskt kan sjunga SĂ€g Nej till Euron!

Under vÄren genomförde gruppen annars vad som kanske mÄste betecknas som den mest kaotiska spelningen. Liksom förra Äret framtrÀdde man den 8:e mars, men nu med VÀnsterpartiet som arrangör. NÀr man kom till RÄdhuset, dÀr festen skulle Àga rum, satt ett anslag som hÀnvisade vidare till vÀnsterns bokcafé, dÄ ingen hade nyckel till RÄdhuset. VÀl pÄ bokcafét blev det kontrabesked, nu fanns en nyckel och festen kunde gÄ av stapeln som tÀnkt. DFG ÄtervÀnde till RÄdhuset och klev pÄ scen, bara för att stoppas efter en lÄt, dÄ nÄgon först skulle hÄlla ett tal. Denne nÄgon följdes av ytterligare tvÄ talare. Alla tre tyckes vilja tala i en evighet, sÄ nÀr det Äter blev möjligt att Àndra scenen fanns utrymme endast för att framtrÀda ett par lÄtar, innan Simon var tvungen att rusa ivÀg till nattskiftet pÄ jobbet.

I övrigt bjöd vÄren pÄ tvÄ traditionella spelningstillfÀllen. PÄ Grand i regi av Djurens rÀtt och pÄ Biologiska muséet i samband med Kattens dag. Med hösten drog valrörelsen i gÄng pÄ riktigt och gruppen fanns pÄ plats för att inviga Uppsalas Nej till EMU-center.